Några vinterbilder i realtid.

Vinter och råskväder.

 

 

Vi har ett par dagar nu fått uppleva riktigt vinterväder. Det senaste dygnet med rikligt snöfall och hård vind, vilket resulterade i ett riktigt yrväder. Inte något speciellt för denhär årstiden, men efter vinterns milda och snöfattiga klimat känns det nog lite omvälvande med den snabba omväxlingen. Denhär dagen har förflutit till stor del med snöröjning, både för hand och med traktor.

 

 

Min favoritfågel….

 

 

 

…. svartmesen, ställde villigt upp för fotografering idag. Det märks att vintern kommit på allvar, för nu har småfåglarna bråttom att samla åt sig av maten som placeras ut på matningsställen. Den stora mängd snö som fallit de senaste dagarna, försvårar troligen också fåglarnas möjligheter att tillgodogöra sig av den naturliga födotillgången.

 

Det small till….

…. ja riktigt ordentligt, utan att visa minsta medkänsla för oss som är statens rotehjon och som lider av dålig blodcirkulation och kalla fötter. Minus nitton grader på morgonen och snö på marken, tillräckligt för hela vintern. Ett litet plus för det vackra solskenet som lyste en stund mitt på dagen.

  Helt plötslig så blev ån nästan helt istäckt. Tydligen är vattnet så kallt att det behövdes endast en kort köldknäpp för att få det att frysa till.

Tofsmesar.

Två mesar med tofs på hjässan.

Vintersvanar.

 

  Trots att vi redan är en bit in i januari och flyttfåglarna borde ha sökt sig söderut har vi ett par svanar som simmar förnöjsamt i ån vid Langbacka. Förvisso har vi för tillfället ett ovanligt varmt och behagligt vinterklimat och istäcket på ån är ännu på de flesta ställen obefintligt. På grund av att ån ännu flödar fritt har svanarna inga problem att hitta föda i de grunda vattnen och i forsarna utmed ån. Med ett fortsatt milt vinterklimat, kommer dom troligen att övervintra någonstans i nejden.

  Kanske är det samma svanar som anländer tidigt på vårarna och landar på samma plats som dessa nu befinner sig.

Utterbesök vid Siilas.

 

  Någongång under natten mot gårdagen har en utter gjort ett besök i en hålighet i vallen på åstranden vid Siilas. I vallen finns ihåligheter där bisamråttor och sorkar huserat i tiden. Bisamråttan är numera totalt utdöd i området, åtminstone har jag inte observerat några på ett tiotal år. Den nämnda vallen har troligen uppstått genom vattnets och isarnas tryck mot åstranden, i tidernas gång.

  För att återgå till uttern, så känner jag ganska väl till deras färdvägar i området, så jag placerade  ut ett par viltkameror vid “trajet” mellan Räkijärvi och Kvärnlindo. Detta för att få en uppfattning om vilka tider på dygnet dom har sina vägar förbi. Men enligt tidigare erfarenheter så är det mycket svårt att få några bilder av dem med viltkameran, av vilken orsak vet jag inte. Kanske det lyckas denna gång, …vem vet.