Naturen

lördag 26 november 2011

Nu i fjol!

Här har vi denhär tiden i fjol. Bilden kopierad från blogginlägget 25.11 i fjol. Nog såg det lite annorlunda ut då.

( länk till inlägget. http://glangbac.blogspot.com/2010/11/torsdag.html )

torsdag 24 november 2011

Ryktet om Siilas förträffliga matservering har nu också nått tofsmesen. på mitt besök där idag observerade jag några tofsmesar, tillsammans med många andra småfåglar. Här ses den ivrigt kalasa på det begärliga fettet som det bjudes på.

Också “klabben” är i flitig användning numera.

tisdag 22 november 2011

Älgko med tvillingar.

Älgko med kalvar, fångad med viltkamera 2011.

söndag 20 november 2011

Höstis.

Efter en kall natt har en tunn isskorppa lagt sig över ån, men plusgrader har igen utlovats av meteorologerna, så inte tror jag att det är någon is som blir liggande över vintern.

Inte mycket att skrinna på, men en tunn is ligger utanför Siilas.

Jag besökte också gamla skogsmatningen idag och nog verkar samma fåglar finnas kvar och väntar på matutdelning. Inga svartmesar syntes till ännu, men däremot gjorde trädkryparen en snabbvisit på platsen, men jag hann inte få någon bild av gynnaren.

tisdag 15 november 2011

“Petgubben”

Tar man en tillbakablick i tiden och stannar vid adertonhundratalets början kan konstateras att jag hade en förfader vid namn Matts Persson Lilltimmerbacka. Han var min farfars farfars far, alltså vi befinner oss fem generationer tillbaka i tiden. “Petgubben” som han kallades, föddes den 10 mars 1789 i Terjärv Lill-Timmerbacka. Han dog den 23 mars 1856 i Terjärv. Han gifte sig med Carin Kolam den 4 juni 1809 i Terjärv. Han gifte sig andra gången med Elisabet Johansdotter Dahlbacka. Tredje gången gift med Kaisa Andersdotter Granö. Matts nämns som torpare och spelman på Keurkal Långbacka. Kan också nämnas att Matts Persson var far till Matts Mattsson Keurkal, torpare och mjölnare på Djupsjöbacka. Därav uppkommer namnet på det vida kända “mjölnarssläktet”.

( Följande citat från Sundbom Web )

“Han var en försupen spelman, avliden i djup misär. Matts Persson kallades också "Petgubben" och hade sin lilla lägenhet i Kortjärvi, ett nybygge som hörde till Keurkal hemman. Petgubben var mycket begiven på starkt och när det riktigt skulle festas då eldade han bastun för sig och sina stallbröder. Annars var petgubben aktad i hela socknen, han hade också socknespelsmans ämbete. Från dans till dans drog han fram, drack och var glad, men hemmet brydde han sig inte om.”

lördag 12 november 2011

Domherrar mm.

På min tripp till Siilas uppenbarade sig en hel flock med domherrar. Vackert att skåda när dessa rödlysande fåglar visar sig i en flock, tätt tillsammans. Men att komma till lämpligt fotoavstånd, var ju i stort sätt omöjligt. Inte är ju dagsljuset så värst bra nu på dessa dystra höstdagar. De vaksamma fåglarna höll sig på betryggat avstånd och flyttade sig efter hand som jag gjorde mina närmanden. Några mindre bra avståndsbilder fick jag i alla fall.

Efteråt gjorde jag en sväng till Kortzäbyi för att kolla om svanflocken finns kvar ännu. Åtminstone en lite mindre flock låg kvar lite högre upp i sjön, men inga svanar fanns kvar på åkern.