Hannusas Annas.

Jag gjorde idag, med ett par gäster, ett besök till Hannusas Annas stuga i ödemarken. Vid stugans dörr blev vi mottagna med ett väsande och fräsande, där låg nämligen ett par huggormar och försökte göra sig märkvärdiga, i den gassande solen. Varsamt men bestämt motades reptilerna under stugans golvtiljor där de höll sig i skymundan, åtminstone under tiden vi uppehöll oss i stugan.

Torrt.

Soligt och varmt (läs hett) igen. Börjar bli för mycket nu igen (gnäll…gnäll). Också bloggandet håller på att torka ut i solskenet. I brist på annat laddar jag upp några snyggisar, vilka trivs i sommarvärmen.

Städning!

Den mesta gräsväxten och slyet skördades idag runt husvagns omgivningen. Får nog ta en omgång till och gallra utmed forsstranden.

Smultron och huggormar.

 

Utmed vägen till husvagnen lyser det alldeles rött av smultron. Så mycket smultron har jag inte sett något år tidigare. Det blir till att stanna upp och äta lite av dom goda bären, allt emellanåt. Men på platsen finns också mindre delikata varelser, huggormarna som inte visat sig tidigare i sommar har nu återvänt till stället, som vanligen användes som övervintringsplats för ormarna. Idag när jag var på väg till vagnen stannade jag till en stund för att plocka i mig lite av dom delikata bären, observerade jag tre stycken slingerbultar som låg och värmde sig i solen. Ormarna smälter väl in i miljön bland stenarna och gräset och är hopplöst svåra att upptäcka när dom ligger stilla och värmer sig i solskenet. Hoppas bara att ingen går förhastat och inte ser sig för var dom trampar och sätter ner sina händer när dom lockas av de röda bären. Inget lämpligt bärställe för småbarn och kanske inte heller för lite större barn.

Friluftsteater.

 

Idag fick jag agera publik till ett sällan skådat skådespel. Åtminstone har inte jag sett något liknande tidigare. En morkulla uppenbarade sig plötsligt framför bilen och av beteendet att döma skulle jag närmast bedöma att den mist sitt förstånd eller var skadad på något sätt. Det visade sig att det inte var något sådant, utan den försökte dra till sig uppmärksamheten genom sin teateruppvisning. Först trodde jag att det var mig som den hade i sitt fokus, men efter en stund uppenbarade sig en smygande katt som hade siktet inställt på ett delikat mellanmål. En liten bit därifrån fick jag syn på en morkulleunge som förskräckt försökte hitta ett gömställe vid vägen.

Hur dramat slutade vet jag inte, men på återvägen fanns morkullan igen på samma ställe, men nu flög den bort från vägen, in i skogen, så jag hoppas och tror att ungarna var väl gömda och att kattskrället hade lämnat området.

Bloggstiltje.

På grund av en släktträff, eller kanske rättare sagt en kusinträff och att jag hade fått förtroendet att fungera som “värd” för några gäster från grannlandet i väster, har mitt anspråkslösa bloggande legat nere några dagar. Inga naturupplevelser har av förestående anledning inte kunnat noteras och kameran har också fått ligga på hyllan, så inga färska bilder har ej heller kunnat publiceras. Det finns ju inte heller så mycket motiv i naturen just nu, eller visst finns dom där, men det är ju mycket svårt att få dom i kamerasökaren på grund av trädens och buskarnas rikliga lövverk. Men på gräsrotsnivå vimlar det ju av insekter och fjärilar samt sländor som intensivt besöker blommorna och andra näringsproducerande växter.

Jag gjorde ett besök vid Kvärnlindo idag och kunde konstatera att insekterna och fjärilarna och även sländorna har en mycket aktiv period just nu. Vädret är för tillfället omväxlande och kanske passar de flesta arterna på ett eller annat sätt.

  (Visst ser väl grodan på bilden lite missbildad ut? Synd att jag inte märkte det vid fototillfället, så jag kunnat undersöka den lite närmare).

Brusande toner.

 

Efter en tids stilla porlande toner, låter forssen åter sitt brusande ljuda över Kvärnlindo. En ljuvlig melodi som varsamt smeker mina trumhinnor, medan en kopp kaffe med tillhörande minimuffins intages. Endast de blodtörstiga myggorna, stör stundens rogivande frid.