En senare version av Stunder i Naturen
Jag stannade en stund vid husvagnen och gjorde upp en brasa och satt och slappade vid lågornas värmande utstrålning. Ganska kallt men annars fint vinterväder, lämpligt för vistelse i det fria. Ett par uttrar hade också sina vägar förbi Kvärnlindo, men tyvärr hade dom smitit obemärkt förbi, så jag såg dom endast på långt avstånd och inga bilder var det lönt att ta.
…..besöks nog dagligen fast det upplevs en tid just nu när det är torftigt med stoff till blogginläggen. Samma fåglar besöker matningarna varje dag och inga nya arter har uppenbarat sig. Endast en (?) vinglös, av spåren att döma, har gjort ett besök i mina domäner. Jag kan inte tro att det varit någon rovfågel eller annat rovdjur, enär han medhavt havre åt småfåglarna och av spåren att döma, själv har grillat och inmundigat korv vid “Lavskrikeplatsens” matningsställe i skogen. Jag tyckte mig iakttaga Hannus bil stå parkerad på vägen, så troligtvis har han gjort ett besök i mina trakter.
Vid den senaste tidens besök vid matningarna har jag kunnat konstatera att den ena dagen är den andra lik med samma hungriga gäng fåglar, som har bråttom att snappa åt sig av maten. Också trädkryparen är numera en dagligen återkommande gäst. Själv har jag försökt få lite variation på utflykterna genom att ibland göra upp en brasa och sitta och mysa och betrakta fåglarnas förehavanden. Mycket sällan blir det att ta fram kameran nuförtiden och ta bilder på de små liven. Idag gjordes ett undantag och jag tog några bilder på en större hackspett, som höll till i el-stolpen vid Torppi.
Efter en tid med fint vinterväder, dock med en bitande köld, så kom äntligen en lite mildare väderlek, vilken nog varit efterlängtad av många. Men inte heller det fick vi utan tilläggsbonus, i form av hårda vindar och snöfall, med andra ord ett riktigt yrväder. Men också yrväder har alla tider hört till vinterns lite sämre sidor, så inget ovanligt med dagens väder, men tråkigt och motbjudande är det.
Matningarna besöktes som vanligt också denna söndagsförmiddag och solrosfröna utdelades till våra bevingade vänner, som troget väntar på sin beskärda del av godsakerna. Efteråt kör jag igång Toyotan och åker en runda till Fossas och kan konstatera att strömstaren också försöker stilla sin hunger, i närheten av åbron.
Hemkommen fyller jag också den egna magsäcken med en portion ärtsoppa, men känner på mig att ännu är dagen inte slut och temperaturen ligger på en rimlig nivå, så en liten skogsutfärd skulle göra gott för själen. Jag lastar lite ved på “åbäket” och kör ut till skogsmatningen som ligger en bit längre bort, vilken jag också besökte på förmiddagens rundtur.
Väl framme tar jag den medhavda veden och fixar till en liten lägereld, vilken höjer stämningen och gör att naturens lugn, upplevs på ett njutbart sätt. När röken från brasan spridit sig lite mellan träden, ja… då är han där och kryper och klättrar på samma trädstammar som senaste vinter. Han plockar åt sig av solrosfröna och försvinner för en liten stund, men återvänder igen för att göra om samma procedur. Denna pigga och snabba krabat är en liten trädkrypare, som besökte samma matning hela förra vintern.
Årets första solstrålar försöker att tränga sig genom de tunna molnen, som beslöjar denna nyårsdags förmiddag. Och visst benådades vi med relativt hyggligt väder, dock inget strålande solsken, men ca. 7-8 köldgrader och vindstilla och halvmulet, med någon solstråle emellanåt.
Småfåglarna håller till som vanligt i närheten av matplatserna och skyndar sig till matborden, när dom hör ljudet av “åbäket” som närmar sig. Idag infann sig också hackspetten till husvagnen. Han har inte varit villig att visa upp sig under hela vintern hittills.
